Liten börjar bli stor

Den 15 mars blir vår lilla kille 6 månader. Helt sjukt! Han växer så det knakar. Känns inte som att vi gör annat än och köper nya kläder till honom. Hur kan en så liten kille kan växa så jäkla mycket? Och så fort! Sist vi var hos BVC var han 71 cm och vägde 7980 g. Sedan vi fick hem honom har han dubblat sin kroppsvikt. Kollade på bilder utav honom som vi tog precis när vi kommit hem från BB och jäklar vilken skillnad det är. Då ett litet knyte med en bula på huvudet, nu en egen liten person med en egen vilja.

4 månader

Om två dagar blir Winston 4 månader och nu börjar det hända saker. Det känns som att Winston har varit tidig med allt. Han har kunnat stabilisera huvudet ett bra tag, vilket har varit väldigt skönt då man inte behövt tänka så mycket på att just stabilisera hans huvud. Han har kunnat sitta ett tag, naturligtvis med stöd. Och han har varit duktig på att följa en med blicken samt varit med. Men man märker nu att han är ännu mer med, nu med hela kroppen.

Den senaste tiden, skulle säga senaste månaden har han börjat skrattat högt, vilket är helt underbart, han griper tag i saker, han har mera koll på sina rörelser, han har hittat sina egna fötter – vilka är enormt spännande, han kan ligga på magen med huvudet upp, han kan vrida sig från mage till rygg, utan hjälp samt att han sover väldigt mycket bättre. Dock har han den sista tiden vaknat vid 4-tiden för att äta, men efter lite mat i magen somnar lillkillen om och sover lätt till 07:00-07:30 🙂 Happy baby means happy parents!

 

 

Lillkillen börjar bli stor

DSC_0269

 

Tiden springer iväg så här vid jul. Lillkillen blev 3 månader den 15 dec och jädrar vad det händer grejer! Redan som nyfödd var han bra på kontakt och han har varit väldigt med, men nu märker man att han är ännu mer med, nu med hela kroppen, från topp till tå. Han skrattar, griper tag i saker ordentligt, börjat att testa olika tonlägen samt sin röst, nästan hålla huvudet alldeles själv, sitta upp med hjälp av stöd, rulla från rygg till mage och lyfta upp huvudet och det viktigaste av allt sova hela nätter! Woop woop!

Igår var vi till BVC, dags för 3-månaders vaccinationen. Första vaccinet var tydligen en höjdare då detta innehöll en jädra massa socker. De andra två var däremot ingen höjdare! Två sprutor, en i vardera ben, vilket resulterade i en väldigt olycklig liten bebis. Däremot gav de honom de två sprutorna samtidigt vilket var väldigt smart! Jag trodde nämligen att hon skulle ge honom en i taget. Så jag blev väldigt positivt överraskad när vår barnmorska gick och hämtade en kollega som gav den andra, tre, två, ett och så var allt över. När Winston kom på att det gjorde ont var de sedan länge färdiga. Sist vi vägde honom låg hans vikt på 5,8 kg och igår låg den på 6,5 kg. Stora killen! Tur att en själv inte har samma viktuppgång 😉

Bra natt ger bra dag!

I natt hände det! Lillkillen sov från nästan hela natten 🙂 Winston somnade vid 19 och sov nästan oavbrutet fram till 08, då det var dags för mat. Självklart vakande han en kortis under natten för att äta lite men det var enda gången som vi behövde gå upp. Underbart att få sova! Nästan så man glömt bort hur gött det är!

6 veckor

Tänk att det har gått sex veckor sen kom han till oss, vår lilla kille. Han växer så det knakar och det händer saker varje dag. Han är med mycket mer, följer oss med blicken, skrattar, ooo:ar som en uggla och sprattlar. Han blir starkare för varje dag som går och han var stark redan från start.

Det här med mat och sömn har vi fortfarande inte fått till några rutiner kring. Oftast somnar han vid 22-tiden på kvällen, för att sedan vakna två gånger under natten för att äta. Oftast somnar han om, men ibland kan han vara superpigg redan vid 04 och vill absolut inte somna om, eller så somna han om och sover till 07-07:30. Då han vill äta igen. Så inga 8-timmars sömn här inte. Känns som en evighet sen!

Verkar som att han har en ny tillväxtperiod för det enda han gör just nu är äter och äter och äter, gärna varannan timme. Vilket gör mig lite frustrerad då jag känner mig väldigt låst. Så nu håller vi tummarna för att det endast är en fas han går igenom.

IMG_2677

 

 

Tiden tickar på

och idag blir ”Paddington” två veckor. Det har alltså redan gått två veckor sedan han föddes.  Helt sjukt vad tiden går fort!

Två veckor av ett helt nytt liv för oss alla tre. Två veckor av oändligt mycket kärlek, många nya utmaningar, skratt, härliga promenader, magont för vår lille kille, alldeles för lite sömn och oräkneliga, kärleksfulla ögonblick jag alltid vill komma ihåg.

Vi har fyllt dagarna med massor av olika saker dessa två veckor, såsom god mat, vi har haft besök av mormor, morfar, farmor, morbror och faster samt några vänner och vi har haft många ”första gången”.
DSC_0606

Motljusworkshop

Igår var det dax för min första riktiga fotoworkshop tillsammans Emelie Ohlsson, www.emelieohlsson.se. Tanken var att det skulle vara en motljusworkshop, tyvärr ville inte vädergudarna detsamma. Dagen böjd på strålande sol och klarblå himmel men när det var dags för vår workshop började himlen genast se lite mörkare ut. Emelie är dock väldigt proffsig och löste detta på bästa sätt. En soldans senare och vi fick genast lite bättre väder och kunde få testa på att fota lite motljusbilder. Vilket inte var det lättaste. Vi fick prova på två olika fotograferingar en gravid- och en bröllopsfotografering. Två väldigt enkla fotograferingar på grund av modellerna. Jag är rätt så säker på att det inte är så här enkelt i verkligheten. Nu fanns Emelie på plats och styrde upp modellerna, kolla mina bilder och gav mig tips och råd på hur jag kunde få dem bättre. Detta lär jag inte ha i normalfallet. Men shit så grymma de var! Jag slänger in några bilder innan jag måste sätta igång och packa. Vi drar nämligen till Karlstad imorgon.